Det är konstigt hur man ständigt förvånas. Eller nej det är inte konstigt.. Hux flux blir man hem bjuden till någon. Man blir upphämtad och åker iväg., 10 minuter senare i bilen blir jag hem körd utan att riktigt förstå. Men det är väl så livet ska vara, man ska aldrig förstå..
Men för att låta flummig kan man plötsligt förstå en hel del, ändra uppfattning och känna för någon som har det ungefär som jag. Lite lustigt hur det kan bli, hur vi förändras. Oftast till det positiva. Men det händer ju än så klart att det går mot de negativa med.. Men ah förändringar är bra har jag förstått! Jag känner mig nöjd med tillvaron! Jag känner mig nöjd över att inte bli ledsen av anhöriga längre. Det känns väldigt fint på något vis. Känna att jag vet var du är och att du lever. Mer behövs inte. Det känns bra! Det är alltid någon som har de sämre och dem lider jag med! Verkligen det är något jag levt med och lärt mig hantera och jag hoppas alla andra med samma problem kan få samma lugn som jag fått!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar