
Efter 23.00 släckte jag lampan och teven.. Det gick inte speciellt många minuter innan jag somnade.. 23.40 vaknar jag i halvpanik.
Jag kan inte säga vad det är men det är något som inte stämmer i min kropp.. Jag konstaterar att jag endast sovit 40 minuter.. Av någon anledning tittar jag ut genom fönstret.. Jag har ett vädringsfönster som jag sällan drar ner persiennerna på.. Tittar ut och upp mot sjukhuset.. Det är bäcksvart.. Utom i två fönster på översta våningen. Fortsätter att titta in i fönstren och ser två stycken människor som står och gestikulerar en massa. Jag gnider tröttheten ur ögonen och sätter mig upp. Drömmer jag? Blundar, tittar ut och upp i fönstret.. Ja de står fortfarande två människor på våningen högst upp på de ödelagda sjukhuset.. Tio minuter senare lägger jag mig igen. Natten är fruktansvärt orolig och jag får ställa upp fönstret för att kunna somna igen..
När jag vaknade i morse kunde jag inte släppa vad jag sett..
Fick fråga flera på jobbet om det finns några som bor på sjukhuset.. Nej svarar de allihopa.. Sjukhuset är tomt nattetid.. Syster funderade på inbrott.. Ja jag vet inte.. Jag kan inte släppa det men ah det återstår att se.. Antingen ville någon visa sig för mig eller så var de inbrott eller dylikt som skedde inatt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar